fredag 22 maj 2009

Like a shot of adrenalin. Intravenously.

AAh
!

Jag vågar knappt tro att det är sant.

De tre senaste dagarna har allt bara eskalerat.

Från sunk till livsglädje.

Från 0-100. På 5,3 sek. (För dem som inte har koll så är det tiden för Boxter S)

Om det fortsätter så här så vet jag inte vad jag gör ;)

Kanske aldrig mer kommer hem?

Och det, ska ni veta, satt långt inne.

Allt är långtifrån perfekt än, men vi kan säga en sak.

Så här mellan fyra ögon.

Det finns mer än potential i det här.

Mycket mer.

Inga kommentarer: