Spöket Laban och hans anhängare

Ångest.


Vem kom på denna elaka lilla uppfinning som sitter innanför min stackars hjärnbark?

Det skaver och irriterar där inne. Man undrar vad man gjort för att förtjäna sånt här haha.

Fast det finns väl bara en enda skapare till de här små gulliga hjärnspökena och deras spetsiga yxor.

Jag.

Nä, nu ska jag gå och ta ett bad.

Lågstadie-disco för en kväll

Ja, mycket riktigt.

Festen igår.

Som sagt, alla hade tagit det väldigt allvarligt. Flickor sprang omkring med hela balettmunderingar och Snövitsklänningar. Vissa killar var flickor de med...

Efter ungefär 10 kor orkade jag inte räkna längre, och detsamma gällde tyvärr Pippi Långstrump också. Vissa hade säkert kunnat starta upp ett kloster, för vi hade nog 8 nunnor och lite munkar. Föreställ er hundratals människor som alla har klätt ut sig upp till tänderna.

Men tyskarna ska ha en eloge. Att krypa tillbaka till lågstadietiden, och faktiskt inte skämmas över det, det är starkt. Det var precis som att tiden hade stått stilla, för musiken var densamma som då, möjligen ännu äldre (då tyskarna har någon slags hatkärlek till 80tals-musik)

Jag menar, det är ju inte varje dag man får höra Spice Girls, och samtidigt dansa med en kille utklädd till Anatomibok på klubbarna i Sverige eller? Det var uppfriskande. För en kväll.

Och jag kunde verkligen inte låta bli att le när Elvis eller Darth Vader dansade förbi. Eller kirurgerna i Bin Ladin-skägg och turban.

VetMed Fasching

Ikväll är det fest för veterinärfolket.

Undrar hur det blir, med tanke på vad jag hittills har sett att tyskarna håller på med under fester...

Det är egentligen någon slags utklädningsgrej som gäller (som alla verkar ta väldigt seriöst), men som en av mina norska polare förklarade på frågan om sådant här förekommer i Skandinavien;

- Nja, hemma i Norge är sådant mest för riktigt små barn...

Haha.

Det blir min ledstjärna för kvällen. Så om någon frågar vad jag klätt ut mig till så säger jag bara;

-Ich bin eine Schwedin. Siehst du?

Lammkött?

Jag tror att jag är kär.

Haha.

Han har halvlångt, blont lockigt hår. Kanske lite mörkblont här och där.

Rätt så stora händer har han iallafall, fast det behöver han väl till sitt jobb. Och ögonen. Vackra.

Man tröttnar liksom aldrig på att titta på honom. Så mycket liv. Fast det är klart. Vissa dagar är roligare än andra. Oavsett är hans leende oslagbart.

Vart han än går så blir tjejerna helt fnittriga och rosenröda om kinderna. Och när han säger nåt till mig ibland, så händer det att jag är helt avskärmad från verkligheten så att jag knappt hör vad han säger. Ja, jag är väl inte ensam om det. Fast han har väl en tjej redan? Eller?

Ibland ser det verkligen ut som om han tittar på mig, just på det där sättet, men säker kan man ju aldrig vara.

Och sen är han ju några år äldre än mig så...

Så när jag blir rädd skulle han kunna hålla om mig med sina muskulösa armar. Fast jag blir inte rädd så ofta, så då får man väl låtsas =)

Synd bara att vi pratar olika språk och har olika nationalitet. Det är inte det att jag inte förstår honom, men man vill ju kunna prata fritt (kanske bäst att det är såhär?)

I mina öron låter hans röst alldeles mjuk, men jag tror inte att alla skulle hålla med. Vissa skulle nog tycka att hans dialekt är underlig.

Ja, jag har ju inte testat att käka middag med honom (än), men jag kan slå vad om att han är duktig på att laga mat. Det är ju typ hans jobb. Frågan är om man hade stått ut en middag med honom...

Hursomhelst hade jag nog inte föredragit lammkött då. Jag gillar inte det. Tror jag.

Hans klädstil är det i varje fall inget fel på. Han har t.ex. ofta skjortor på sig. Det är snyggt på män.

Nu tror ni att jag har avslöjat allt det allra bästa med honom, eller hur?

Nix.

Han har trevlig personlighet också. Omtänksam. Generös. Omhändertagande. Och stort självförtroende har han, kanske lite för stort ibland (kan man ha för mycket självförtroende förresten?).

Han värdesätter iallafall goda vänner. Sen kan han väl flippa ut lite ibland, och bli barnslig, men det är ju bara charmigt. För att vara honom.

Varje kvinna hade blivit lycklig i hans armar, vågar jag nog påstå.

Vad han heter? Ja, jag vet inte exakt, men jag tror att han heter Jamie Oliver?

Negbrillorna åker av och discoglajorna åker på

Othello var rosenrasande över att hans älskade Desdemona hade bedragit honom och hårdhånglat med en annan dude som hette Cassio (Cassio var Othellos bästa polare och alltihop var egentligen en lögn påhittad av den ondskefulle Iago -Othellos andra bästis.)

Othello var helt tokig av svartsjuka och han hotade med att slå ihjäl Desdemona på direkten. Dessie sa att Othello väl kunde gå och ta ett snack med Cassio så skulle han få reda på att det inte var som han trodde.

Men det gick inte alls. Othello påstod nämligen att han redan slagit ihjäl Cassio. När Desdemona insåg att det inte längre fanns något sätt som hon kunde bevisa att hon var oskyldig, blev hon -rent ut sagt- livrädd.

Eftersom Othello satt fast i sitt känsloraseri och därmed var helt förblindad så tolkade han hennes reaktion utifrån sin egen svartsjuka. Han fattade inte att även en helt oskyldig människa skulle reagera med stress och rädsla i en sådan situation. Othello såg hennes känslouttryck som bevis på att hon hade något att dölja.

Varpå han kvävde henne med en kudde.

Ingen bytesrätt

Äntligen!

Fru Sol har återvänt!
(Om det kan påstås att Gud är en man, så tar jag friheten att kalla Solen en kvinna.)

Det har varit strålande fint hela dagen, så jag har haft vårjacka. Lite tidigt kanske, men jag kan knappt vänta på den här våren.

Undrar just hur det varit i Sverige idag?

Hursomhelst, jag hade inte bytt ut det här. Idag.

The root of trust

Varför är det så svårt, det där.

Hur vet man vem man kan lita på?

Vad är tillit egentligen, är det rentav trygghet man söker?

Eller behöver man bara känna igen sig någonstans...

Det kommer.

Kanske.

En sekund som aldrig kommer tillbaka

Förra söndagen blev jag bjuden på middag uppe i en gammal borg. Det har redan gått en vecka sedan dess.

Kan någon stanna tiden lite för mig kanske?

Detaljer - viktiga små ting?

Det har varit lite dystert här på sistone.

Så jag tänkte att jag ju kunde bjuda på mig lite extra.

Igår försov jag mig ganska mycket. Vaknade 5 minuter efter att min obligatoriska mikroskopiövning börjat. Panik.

För en sekund tänkte jag skita i allt, men samvetet klagade för mycket.

Kastade på mig kläder m.m. och stack till skolan det fortaste jag kunde.

Kommer instapplande med väska i handen när 100 studenter sitter knäpptysta och föreläsaren går igenom muskeluppbyggnad på tavlan.

Tänkte för mig själv, att det här klarade du ju bra, folk brydde sig inte så mycket (jag var en 25 minuter sen)

Vad händer då? Jag hade glömt en liten detalj, nämligen att stänga dörren ordentligt.

Den for igen med ett dundrande brak, alla vänder sig om och föreläsaren blänger surt och vissa viskar ljudligt.

Haha, jag hade kunnat sjunka genom jorden då. Bad om ursäkt på min underliga tyska och gick och satte mig.

Idag bara skrattar jag åt det. Hur mycket man än försöker att inte sticka ut för mycket, i detta ibland redan knäppa land, så lyckas man ändå sticka ut så pass mycket att alla redan vet vem man är innan man ens hunnit yttra ett ord.

Det räcker med att komma hem till Canada Goose-land i tre veckor för att se hur annorlunda det är.

Leka med döden

Mum mum mum mah
Mum mum mum mah

Mum mum mum mah
Mum mum mum mah

Mum mum mum mah

I wanna hold em' like they do in Texas Plays
Fold em' let em' hit me raise it baby stay with me (I love it)
Luck and intuition play the cards with Spades to start
And after he's been hooked
I'll play the one that's on his heart

Oh, oh, oh, oh, ohhhh, ohh-oh-e-ohh-oh-oh
I'll get him hot, show him what I've got
Oh, oh, oh, oh, ohhhh, ohh-oh-e-ohh-oh-oh,
I'll get him hot, show him what I've got

Can't read my
Can't read my
No he can't read my poker face
(She's got to love nobody)
Can't read my
Can't read my
No he can't read my poker face
(She's got to love nobody)

P-p-p-poker face, p-p-poker face
(Mum mum mum mah)
P-p-p-poker face, p-p-poker face
(Mum mum mum mah)

I wanna roll with him a hard pair we will be
A little gambling is fun when you're with me (I love it)
Russian Roulette is not the same without a gun
And baby when it's love if it's not rough it isn't fun, fun

Oh, oh, oh, oh, ohhhh, ohh-oh-e-ohh-oh-oh
I'll get him hot, show him what I've got
Oh, oh, oh, oh, ohhhh, ohh-oh-e-ohh-oh-oh,
I'll get him hot, show him what I've got

Can't read my,
Can't read my
No he can't read my poker face
(She's got to love nobody)
Can't read my
Can't read my
No he can't read my poker face
(She's got to love nobody)

P-p-p-poker face, p-p-poker face
(Mum mum mum mah)
P-p-p-poker face, p-p-poker face
(Mum mum mum mah)

I won't tell you that I love you
Kiss or hug you
Cause I'm bluffin' with my muffin
I'm not lying I'm just stunnin' with my love-glue-gunning
Just like a chick in the casino
Take your bank before I pay you out
I promise this, promise this
Check this hand cause I'm marvelous

Can't read my
Can't read my
No he can't read my poker face
(She's got to love nobody)
Can't read my
Can't read my
No he can't read my poker face
(She's got to love nobody)

Can't read my
Can't read my
No he can't read my poker face
(She's got to love nobody)
Can't read my
Can't read my
No he can't read my poker face
(She's got to love nobody)

Can't read my
Can't read my
No he can't read my poker face
(She's got to love nobody)
Can't read my
Can't read my
No he can't read my poker face
(She's got to love nobody)

P-p-p-poker face, p-p-poker face
P-p-p-poker face, p-p-poker face

P-p-p-poker face, p-p-poker face
(Mum mum mum mah)
P-p-p-poker face, p-p-poker face
(Mum mum mum mah)

P-p-p-poker face, p-p-poker face
(Mum mum mum mah)
P-p-p-poker face, p-p-poker face
(Mum mum mum mah)

McDreamy's mörkbruna lockar

Kall kladdkaka och Grey's räddar mig denna kväll.

Candle in the wind

Jag klarar inte av när du rör vid min själ hela tiden. Ljus.

1943

Att se bakåt i sitt liv behöver inte vara dåligt.

Att leva i nuet skulle kunna vara självklart.

Att ha förhoppningar inför framtiden borde alla människor få lov att ha.

Reflektion.

Om man bara lever sitt liv och aldrig stannar upp och tänker efter, så kanske man blir olycklig.

Man ska aldrig behöva se tillbaka på sitt liv och ångra något man gjort/inte gjorde.

Lev fritt. Lev spontant. Lev nu.

Und ich sterbe von sehnsucht nach dir!

Fick en kärleksförklaring på sms ikväll.

På tyska.

Haha, stackaren hade skickat fel. Men det var ganska kul att läsa.

Det förgyllde sannerligen min och polarnas pizzakväll.

Take me away

"Världens bästa jobb. I Australien utannonserades världens bästa jobb. Jobbet innebär att man ska bo i ett lyxigt hus alldeles vid havet, mata fiskar, snorkla och videoblogga. Det hela är en kampanj som ska marknadsföra Queensland i Australien, och jobbet finns på riktigt."

Ja, just nu är det tufft. Borde gå och lägga mig.


(Förresten, jobbannons på sydsvenskan.se ovan. Se inslaget. Det är nog fler än jag som hade tackat ja till något sådant idag)

http://sydsvenskan.se/webbtv/webbtv_varlden/article405331/Varldens-basta-jobb.html?context=webbtv

"när hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort".

Kan inte säga annat än vilken kass dag det här varit. Låt det bara bli en ny dag. Snälla.

Det sura äpplet

Ibland försvinner motivation och disciplin all världens väg.

Även fast det handlar om något som du vill göra/någon du tycker om/(fyll i vad du vill).

Du börjar ifrågasätta dina tidigare så starka ståndpunkter, och undrar om du valt rätt. Du kanske har nått dina drömmars mål, och undrar vad det nu finns att kämpa för?

Vid det här tillfället börjar en del att vackla, må dåligt, för att slutligen ge upp för gott.

Ja, man tappar gnistan helt enkelt.

Finns det ingen lösning på problemet? Är den enklaste utvägen att fly och bara ge upp?

Nej.

Människan är inget flyktdjur.

Vi har kämparglöd och överlevnadsinstinkt. Vi löser till synes omöjliga problem och vår hjärna är ett fantastiskt organ som hela tiden programmerar om sig. (Försök hitta en dator som själv vill lära sig något nytt...)

Ok, jag har inte kollat CERNs datorer, men ni förstår vinken.

Det finns lösningar.

Hitta något annat mål, sikta högre -om det nu är motivation som fattas.

Och vad gäller disciplin...disciplin är makt. Förmågan att helt kontrollera sina tankar och gärningar är det inte många som besitter, men man kan träna upp det.

Allt handlar om viljan att göra något, och om man är beredd på att offra lite för att komma längre.

Det gäller alltså att ta ett saftigt bett i det sura äpplet.

Om du så måste hugga dig fram för att få det du söker -Gör det!

Ge aldrig upp dina drömmar.

Pferd. Präparation der Schulter und des Oberarmes, Ansicht von medial

Har haft lite olika funderingar idag.

• Vad får människor att stå och slafsa med hästben och skalpeller -och samtidigt tycka att det är roligt?

• Josefin var visserligen ensam och blyg, men vad hade Hugo att erbjuda egentligen? Lite för mycket självförtroende kan också vara negativt. Eller?

• Musculus subclavius kommer du aldrig att glömma igen.

• Pizzabagerier borde få bättre betalt. Kan ni förstå hur lätt det är att glömma bakpulvret? (Fast det blev helt lyckat ändå)

• Varför lär man sig inte av vissa misstag man gör? Jag är helt enkelt inte gjord för att vara uppe tidigt på morgonen, så vad gör jag uppe halv 7? Kroppen fajtar emot med huvudvärk.

• Och till sist; obscena rörelser undanbedes starkt inom universitetets områden. Jag får mardrömmar.

Give my regards to soul and romance

Vem har sagt att jag behöver en pojkvän nu? Det har jag ju redan. Och han heter faktiskt Benjamin.

Dry your tears

Så här blir det när man kommer till den hårda verkligheten. -11 grader och ryggskottssymptom.

Rosaskimrande Cosmos flyger förbi

Stilla vatten. En lätt havsbris svingar sig förbi, för att sedan dö ut bortom palmerna.

Solens strålar smeker brunbränd hud, där det salta vattnet har lämnat spår av kristaller som nu glittrar förföriskt.

På det lilla glasbordet ute på verandan står ett enkelt Martini-glas, till synes fyllt av rosaskimrande Cosmopolitan.

Med långsamma, lätta rörelser för jag händerna genom den ljusa sanden och låter de små kornen sila mellan mina fingrar.

Längre bort, längs vattenbrynet, går en man klädd i khaki-shorts och ljusblå skjorta. Det annars så halvlockiga håret är fortfarande vått och lätt tillbakadraget.

Ljudet av pulserande reggae-toner, antagligen något Bob Marley-swing, hörs från en knastrig gammal 50-tals radio på håll.

Du har nästan kommit fram till mig nu, och jag ska precis sträcka mig fram och kyssa.....

- Va fan. Det här är inte vad som kommer hända nu, imorgon eller på ett tag framöver. Om 8 timmar sitter jag i en bil påväg till verkligheten igen, och jag önskar mer än gärna att scenariot ovan var gällande istället.

Det har varit skönt att vara hemma i jul, jag har hunnit med så mycket och jag kan nog egentligen inte vara mer förberedd inför verkligheten som väntar.

Men som alltid.

Tvekan. Osäkerhet. Och så klart den där lilla ångesten som kommer krälande.

I nuet räcker dock drömmarna långt (och man kan ju alltid hoppas att man vaknar upp till något annat)

Så;

Stilla vatten. En lätt havsbris svingar sig förbi, för att sedan dö ut bortom palmerna.
Solens strålar smeker...

Blondie

And she will be loved.

Shit, your heart is so beautiful.

Alla goda ting är 3

Det är 3 dagar kvar. På måndag börjar allvaret igen.

Fast först ska jag njuta av den sista tiden här (för den här gången)

Petit déjeuner est inclus?

-Mademoiselle.

-Thank You.

Fransk gentleman håller upp dörren till Espresso House för moi.


(Är frukosten inkluderad?)

Baby's förväntningar

Nytt år. Hoppas ni också hade kul i onsdags.

Det ska bli roligare och bättre än förra året, som min kompis så självklart uttryckte det.

Ja, det nya året ska helt enkelt överträffa alla förväntningar!

Så.

Nu har man nyårslöftet nerskrivet också så att det inte finns nån risk att man kommer undan.

Det du, kompis!