It's beating like a drum.
Jag vet inte hur länge jag står ut med det här.
Det är ju delvis mitt fel, men hur flyr man från någon som man tvingas träffa varje dag?
När ens hjärta slår dubbelslag när han hostar till, eller när man knappt kan andas för att han har armen tätt intill din?
Ändå vet du att det är omöjligt.
Hoppet är det sista som kommer att överge mig, och ändå hatar jag det.
På tal om annat.
Kan inte sluta höra på låten som jag hörde i morse på radion. Den är gammal, jag vet, och jag har hört den tidigare, men aldrig riktigt vetat vad den hette. Rösten känner jag väl igen. Så nu har jag fått ro i sinnet, för den är i säkert förvar på min dator.
Kollade en av videorna på youtube, och slogs av att gamle Rod faktiskt var lite het. Trots sin ålder. Med förskräckelse insåg jag sekunden senare att han liknade en gammal anatomiprofessor vi hade första terminen...så jag äcklades och min förälskelse gick över lika snabbt som den kom.
Och tur är väl det.
Where the ocean meets the sky I'll be sailing.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar