Gamla goda tider.
Återupplevde mina gymnasieår under en stadsparkspromenad med en god vän idag.
Skönt avbrott ifrån pluggandet. Osteozyterna börjar ta kål på mig.
I ett soft rosa skimmer svävar man fram på duniga små moln. Allt det gråa, tråkiga är som bortblåst. Och så vill jag ha det.
Antar att samma framtid väntar min utbildning i Giessen. Försköning.
Då är dem sömnlösa nätterna och ringarna under ögonen något som aldrig hänt.
Då finns bara de leende guldbruna ögonen.
Då är jag fri.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar