Nog har Benjamin blivit lite smal.
Men så smal?
Häromdagen när jag skulle städa, upptäckte jag en liten pärlemorsfärgad bit på golvet.
-Vad är det här? Jag frågade honom och tog upp den i min hand.
Men jag insåg direkt vad det var.
En bit av hans skulderblad.
Och när jag tittade närmare på honom såg jag att han tillochmed hade brutit ett revben!
Utan att säga ett ljud.
Nu är han så smal att han bryter alla ben i sin tunna kropp, bara man tittar på honom.
Nog att jag gillar pojkar med attityd och definition, men det här?
-Om du fortsätter så här finns det risk att vi båda tynar bort i all glömska!
Jag försökte skrika åt honom, men det var med hes röst jag yttrade mina känslor. Det hördes inte.
Bäst att jag ger honom lite mer s(ch)tek i övermorgon då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar