Om man bara öppnar sina ögon så finns allt där.
Livet, glädjen, kärleken.
Man kan också blunda inför allt det fantastiska där ute, och bara välja att se annat. Det svarta.
Vad du ser och upplever är alldeles för subjektivt. Det är din värld. Inte verkligheten.
Ibland önskar jag att jag öppnade ögonen oftare.
Insåg att lyckan finns där. Hela tiden.
Alltför ofta tänker jag; sen, om några år, då blir allt bra.
Att vara glad och känna mig älskad nu verkar inte finnas på kartan.
Men är det inte det vi alla vill?
Nå ett mål i livet, och vara glada och lyckliga hela vägen dit?
För när vi väl är framme inser vi att resan mot ett mål är livet självt.
Därför hade jag klänning idag.
Och skrattade åt mig själv när Marilyn Monroe-tabben nästan var ett faktum.
För DET är vad livet verkligen handlar om.
Att njuta av stunden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar