Trodde inte jag skulle känna så mycket, men nu när jag ser annonsen så kommer alla minnen.
Tänk alla jular där som barn. Alla fester. Brorsan och jag som klättrade i träd vi inte fick. Eller när vi skulle gunga så mycket så att gungställningen flyttades. Teddie i vinkällaren. Runstenen.
Det finns inte i min värld att inte kunna uppleva det igen.
Min lägenhet i Tyskland kommer aldrig att bli uthyrd.
Den enda intressenten har sagt upp visningen, hade visst rädsla för att klippa gräs och skotta snö.
De som har lägenheten här i Oslo som vi är intresserade av, skulle höra av sig inom några dagar om vi fick den. Vi var där i onsdags, nu är det fredag.
Och rummet jag bor i nu har tyvärr ett bad som måste delas med en ohygienisk kille. Är väl inte heller så kul. Köket delas med ännu fler, och där kryper insekterna runt.
Mysigt, lite bohemiskt, men med alla slags prylar man kan tänka sig.
Diskmaskin, tvättmaskin, frys, fläkt (!), trådlöst internet, tv med alla kanaler, trädgård, mysig balkong, eldspis, stort vardagsrum med sköna soffor, stora rum, nära till skolan, pizza runt hörnet. Och man får ha hund!